Använder de som forskar på hjärntumörrisker från mobiltelefoner själva mobilen?

Nej, Elisabeth Cardis använder den mycket sparsamt och hennes barn använder inte alls mobiler!

Vem är Cardis?

Hon var/är projektledaren för den internationella WHO-studien Interphone om risk för hjärntumör av mobilen. Den är fortfarande fem år efter plan inte  redovisad i sin helhet på grund av de stora ekonomiska intressen som är förenade med att bedöma om en produkt som omsätter många biljoner dollar årligen orsakar hjärntumörer. De totalresultat som saknas är de som tydligast visats öka risken för tumör: hörselnervstumör (se längre ner)

Referens: #1260: Elizabeth Cardis on the Interphone findings

När hon själv använder mobil använder hon högtalarfunktionen eller hänvisar till sin fasta telefon som hon fortsätter samtalen med.

Cardis noterade att Interphone-studien observerade en oroväckande risk i den mest exponerade delen av hjärnan och bland de mest exponerade deltagarna, något som hon och professor Siegal Sadetzki pekar på i en ledare i januari 2011.  Hon har även upprepade gånger pekat på att studien sannolikt undervärderar risken.

Cardis och Sadetzkis bedömning röstades emellertid ner av den ICNIRP-dominerade och industrilojala forskargruppen inom Interphone, som jag beskriver i Mobiltelefonins hälsorisker. Bland dessa återfinns Maria Feychting och Anders Ahlbom båda medlemmar av ICNIRP som satt de skyhöga gränsvärden som är av stor ekonomisk betydelse för mobilindustrin. Gränsvärdet skulle visa sig otillräckliga om en cancerrisk fastställdes. Maria Feychting sade till TT i samband med att studien presenterades att ”om det fanns en risk skulle de sannolikt upptäckt den i denna studie” (risken har alltså ”upptäckts” av projektledaren och en ytterligare professor, vilket gör att man måste ställa sig frågande till om Feychting har rätt kompetens för att forska, dvs ”upptäcka” cancerrisker)

Feychting hävdar också att inga studier visat cancereffekter på celler eller djur, vilket också är fel och som hon borde känna till eftersom hon i egenskap av sekreterare i SSM:s och FAS expertgrupper gått igenom en lång rad resultat som visar cancereffekter och cancermekanismer, bland annat DNA-skador och oxidativ stress. I stället för hon fram mobilindustrimyten att forskningen görs för att  allmänheten är ”orolig”.

Använder då Maria Feychting själv mobilen? Inte mycket enligt en DN-intervju för ett par år sedan. Men hon är inte ”orolig”. Hon tycker bara att den  fasta telefonen är ”mer ergonomisk”. Däremot använde Feychting mobilen vid ett anmärkningsvärt tillfälle för drygt sex år sedan: Det var mitt under presskonferensen i november 2004 då hon och Ahlbom presenterade bomben att mobilen ökar risken med upp till 4 gånger för hörselnervstumör. Att Feychting hade mobilen påslagen och tar emot samtal när hon är mitt uppe i en presskonferens som presenterar en kraftigt förhöjd risk för tumör av mobilen, är ett så märkligt agerande att TV-journalisten ställde en fråga om detta. -Var hon inte orolig för att använda mobilen själv? Nej då, hon var inte alls oroad för att använda mobilen, förklarade hon för de som tittade på nyheterna den dagen. PR-budskapet blev fantastiskt för mobilindustrin trots de dystra resultaten och allmänheten blev invaggad i föreställningen att resultaten troligen inte var så mycket att bry sig om: Forskarna själva använder ju mobilen…….