När det osannolika inträffar

Som alla andra följer jag rapporteringen om den trefaldiga katastrofen i Japan och lider med de drabbade. Inte nog med jordbävning och tsunami i värsta klassen. Vi kan nu timma för timma, i livesändningar, följa det som kanske kommer att utvecklas till tidernas största kärnkraftsolycka.

Det ofantliga risktagande som kärnkraftstekniken innebär gör sig nu plågsamt påmind  på data- eller TV-skärmen. De ”säkra” byggen som skulle skydda mot radioaktiva utsläpp, även vid olyckor, visar sig vara tvärtom helt osäkra. De reservsystem som skulle säkra kylning, visade sig också vara osäkra. ”Osannolika” händelser förvandlas över en dag till sannolika

Så sent som den 11 mars 2011 sade enligt Aftonbladet en SSM-tjänsteman att  ”en härdsmälta troligen inte skulle innebära några stora faror för omgivningen.
Reaktorn ligger inne i en kraftig betongbyggnad, så även om härden smälter kommer inte särskilt mycket att komma ut i kringliggande områden. ”

Nu när vi enbart några dagar efteråt kan bevittna hur den påstått säkra betongbyggnaden har raserats, borde det stämma till eftertanke än en gång. Och till en reaktion. Människan borde inte leka med elden, inte sätta en överdriven tilltro till tekniker och teknikexperter, när det handlar om frågor där man kan förutse mycket allvarliga konsekvenser för människor och för miljön om det som påstås vara ”osannolikt” inträffar. För när det bränns och vi ställs inför en allvarlig katastrof inser nog de flesta att livet och hälsan för oss själva och våra nära och kära är viktigare än allt annat. Miljön  förser oss med det vi behöver för livet och hälsan, den utgör den livlina som vi alla är beroende av. Många glömmer bort det när de vandrar runt bland butikshyllorna i konsumtionssamhället,  alienerade från naturen och det ekologiska systemet.

Jag kommer vä ihåg när DN på ledarplats på 90-talet, många år efter Tjernobylolyckan, påstod att kärnkraften var den mest opitmala energikällan ur miljösynpunkt. BP skrev att olyckan i Mexikanska golfen var osannolik enbart någon månad innan den inträffade. DN  (Karin Boijs) skrev den 18 maj 2010 att det ”verkar ytterst osannolikt att mobilen orsakar cancer” samma dag som den internationella Interphone-studien redovisades, som visade att mobilen ökade risken för hjärntumör och att risken ses redan för dagens normalanvändare och är högst i de mest exponerade delarna av hjärnan.  Ett år för DN:s utsaga hade dessutom Hardellgruppen visat att mobilen ökar risken upp till 8 gånger för hjärntumör för tonåringar. Hjärntumörformerna som är aktuella är dödliga gliom.

Ett halvår före DN:s artikel om de ”osannolika cancerriskerna” hade en italiensk domstol konstaterat att en man som använt mobilen i sitt arbete fått en ansiktstumör av mobilen. SSM har flera år i rad i pressmeddelanden hävdat att det är ”osannolikt” att mobilmaster och TV/Radio-master orsakar cancer och symtom” – flera år efter att upprepade studier visat att mobilmaster och TV/radiomaster ökar förekomsten av cancer i närområdet och trots kännedomen om omfattande vittnesmål om onormal cancerförekomst i närhet av sändare. För ett par veckor sedan beslutade högsta domstolen i Italien att ge grannar till Vatikanradion skadestånd för en ökad förekomst av leukemi och andra cancerformer, baserat på en epidemiologisk studie som visade upp till 8 gånger förhöjd cancerförekomst i närområdet.

Mobilexpertisens oligark Anders Ahlbom sade så sent som i början av februari att man inte sett några effekter efter många års forskning, trots att han själv konstaterat 4 gånger ökad risk för hörselnervstumör och ökad risk för den dödliga gliomformen. Lars Mjönes från SSM gjorde sitt bästa den 19 januari 2011 för att avfärda de dussintals studier som alla visade att mobilstrålning skadar spermier och reproduktionen med att ”det är inget vi tror på”. Experten Lena Hillert förklarade i radio Jönköping nyligen att hennes egna resultat som visade att strålningen orsakar den väl omvittnade huvudvärken och de väl omvittnade sömnproblem, samt försvårade cellernas reparation av DNA-skada, enbart berodde på slumpen. Men först efter att jag påmint henne om att hon visat de ”slumpmässiga” resultaten. Först förnekade hon att något överhuvudtaget setts, vilket hon också gjorde i en TV-intervju i februari 2009. De bakvända budskapen blir allt grövre och frekventare när det handlar om stora pengar, så stora att ingen ens vågar räkna på konsekvenserna om det ”osannolika” inträffar. Mobilindustrin omsätter mer än 3 biljoner US dollar årligen. Till det ska läggas militära och försvarspolitiska intressen.

Vad är långtidsriskerna av den omfattande användningen av mobiltelefoner och massexponeringen från WiFi, mobilmaster och trådlösa hemmatelefoner? Utifrån experternas bedömningar om att det är ”osannolikt” att mobilstrålning orsakar cancer och andra sjukdomar och att det som man redan sett många gånger om, såväl live från drabbade människor och från vetenskapliga forskningsresultat, aldrig setts borde vi om inte annat dra lärdom av historien: Det kommer att blir en katastrof.