Mobilen ökar risken för cancer

–   Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Den nya undersökningen från forskare i Beijing i Kina, som är den största hittills på öronspottkörtelcancer och mobiltelefonanvändning, visar att de som hade använt mobilen mest och då längst tid förflutit sedan mobilen började användas löpte störst risk.  En vanlig mobilanvändning i dag på mer än 2,5 timmar om dagen ökar risken 16-31 gånger, beroende på tumörtyp. Om tio år förflutit sedan mobilen först började användas är risken förhöjd med mellan 10 och 20 gånger. Läs mer om studien på det amerikanska nyhetsbrevet Microwave News

Öronspottkörtlarna är intressanta att studera då det gäller cancerrisker av mobiltelefonin eftersom de är belägna i det mest mobilstrålningsexponerade området, framför hörselgången intill käkvinkeln, där de utmynnar på kindens insida och utsöndrar saliv.

I en tidigare delstudie inom den internationella WHO/IARC-studien Interphone sågs också en något förhöjd risk för öronspottkörtelcancer. Den israeliska forskningsledaren professor Siegal Sadetzki sade i samband med presentationen av studien år 2008 att resultaten indikerade att det finns ett samband mellan mobiltelefonanvändning och cancer samt att barn och tunga användare löper de största riskerna.

Den nya kinesiska studien har betydligt fler cancerfall som använt mobilen under minst tio år, eller med minst tio års latenstid, jämfört med de tidigare. Tio års latenstid anses generellt nödvändigt för att se signifikanta riskökningar i epidemiologiska studier. Studien sträcker sig även fram till 2010, att jämföras med Interphones resultat som gäller personer som fått cancer enbart fram till 2004.

För knappt ett år sedan presenterades Interphone-resultaten om risken för hjärntumör av mobiltelefonanvändning. Den visade en statistiskt signifikant ökad risk för dödlig hjärntumör för dem som använt mobilen 27 minuter om dagen i tio år eller något mer än en timma om dagen i fyra år, vilket inte är mycket med dagens mått. När man justerat för en brist med kontrollgruppen visades en ännu starkare säkerställd risk för denna användargrupp (+82%) samt då 10 år förflutit sedan mobilen började användas (+118%). Dessa alarmerande slutsatser förpassades till ett appendix och i Sverige presenterades resultaten som att ”mobilen ökar inte risken för cancer”. Dagens Nyheter skrev exempelvis att ”Människor som pratar mycket i mobiltelefon löper inte större risk att drabbas av hjärntumör än andra”.

Professor Joel M. Moskowitz, Direktör vid School of Public Health vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, konstaterade: –Interphone-studien är behäftad med felaktigheter som gör att resultaten snedvridits mot att inte visa skadliga effekter. Ändå visar den skadliga effekter. Hur mycket större skulle dessa ha varit, och vilka ytterligare effekter hade identifierats om studien inte varit felaktig?

Interphones projektledare professor Elisabeth Cardis sade: –Jag anser att vi har ett antal data som visar en möjlig ökad risk bland de tyngsta användarna och eftersom de tyngsta användarna i vår studie motsvarar små användare i dag anser jag att det är oroväckande.  Tillsammans med professor Siegal Sadetzki skrev hon att Interphone observerade förhöjda hjärntuörrisker där man kunde förvänta sig att upptäcka dem: i den mest exponerade delen av hjärnan och i de mest exponerade användargrupperna.

ICNIRP är den organisation som ligger bakom dagens kontroversiella och föräldrade gränsvärden som helt bortser från långtidseffekter som cancer, och endast skyddar mot omedelbara effekter  av kort tids expo­nering (6 min). ICNIRP-forskarna, bland dem professor Anders Ahlbom och Maria Feychting från Karolinska Institutet, båda experter åt SSM och Socialstyrelsen, har en jävsställning då ett fastställt samband mellan mobil­användning och hjärntumörer skulle slå bort grunden för ICNIRP:s gränsvärden. ICNIRP:s värden är av enorm ekonomisk och strategisk betydelse för mobilindustrin.

Politikerna måste nu ta initiativet och gå ut och varna allmänheten och i synnerhet barn och ungdomar. I veckans nummer av Miljömagasinet skriver jag om en man som fick spottkörtelcancer just i det område där han under 8 år intensivt använde mobiltelefonen. Först utvecklade han svåra symtom av strålningen, så kallad elöverkänslighet, och fem år senare fick han diagnosen malign spottkörtelcancer. Då hade 13 år förflutit sedan han först började använda mobilen.